Att genomgå en ADHD-utredning kan kännas överväldigande, särskilt om man inte vet vad som väntar. I den här guiden går vi igenom hela processen steg för steg – från den första kontakten till det slutliga beskedet. Vi förklarar också vilka tester och intervjuer som används, inklusive DIVA-intervjun och hur DSM-5-kriterierna tillämpas.
Vad är DSM-5?
DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, femte upplagan) är den diagnosmanual som används i Sverige och stora delar av världen för att ställa psykiatriska diagnoser. Den innehåller specifika kriterier som måste uppfyllas för att en ADHD-diagnos ska kunna ställas.
DSM-5-kriterier för ADHD
Enligt DSM-5 finns tre former av ADHD:
- Kombinerad form – både ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet
- Huvudsakligen ouppmärksam form – ofta kallad ADD
- Huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv form
För vuxna (17+): Minst 5 av 9 symtom inom ouppmärksamhet eller hyperaktivitet/impulsivitet måste vara uppfyllda. Symtomen ska ha funnits före 12 års ålder och orsaka funktionsnedsättning i minst två olika miljöer (t.ex. hem och arbete).
Utredningsprocessen steg för steg
En ADHD-utredning följer vanligtvis en strukturerad process med flera steg. Hos privata vårdgivare tar utredningen ofta 2–6 veckor, medan väntetiden i offentlig vård kan vara betydligt längre innan processen ens börjar.
Första kontakt och remiss
Du börjar antingen genom att kontakta din vårdcentral (som skriver remiss till psykiatrin) eller genom att boka direkt hos en privat klinik. Privata kliniker kräver oftast ingen remiss.
Inledande bedömning
Utredningen börjar ofta med en screening där du får besvara frågeformulär om dina symtom och din bakgrund. En vårdgivare gör sedan en första bedömning av om en fullständig utredning är motiverad.
Djupintervjuer (DIVA m.m.)
En strukturerad intervju genomförs, ofta DIVA-intervjun. Du får svara på frågor om både din barndom och ditt vuxenliv. Om möjligt deltar även en närstående som kan ge information om hur du var som barn.
Psykologiska tester
Beroende på klinik kan olika kognitiva tester ingå, till exempel WAIS (intelligenstest) för att kartlägga din kognitiva profil, eller datorbaserade uppmärksamhetstester som QB-test.
Läkarundersökning
En läkare genomför en medicinsk bedömning för att utesluta andra orsaker till symtomen. Det kan inkludera frågor om din sjukdomshistoria, blodtryck och en enklare kroppslig undersökning.
Diagnostiskt beslut
All information vägs samman av utredningsteamet. De bedömer om DSM-5-kriterierna är uppfyllda och om en diagnos kan ställas.
Återgivning och utlåtande
Du får träffa utredaren för ett återgivningssamtal där resultaten presenteras. Du får också ett skriftligt utlåtande med diagnos (om sådan ställs) och rekommendationer för behandling och stöd.
DIVA-intervjun
DIVA (Diagnostisk Intervju för ADHD hos Vuxna) är en strukturerad intervju som är specifikt utformad för att utreda ADHD enligt DSM-5-kriterierna. Den är ett av de mest använda verktygen vid ADHD-utredningar i Sverige.
DIVA-intervjuns uppbyggnad
Intervjun är uppdelad i tre delar som täcker både barndom och vuxenliv:
Del 1: Ouppmärksamhet (A1)
Frågor om koncentrationssvårigheter, glömska, organisationsförmåga och uppmärksamhet på detaljer.
Del 2: Hyperaktivitet/impulsivitet (A2)
Frågor om rastlöshet, svårigheter att sitta stilla, impulsivt handlande och att avbryta andra.
Del 3: Debut och funktionsnedsättning
Kartläggning av när symtomen började och hur de påverkar vardagen i olika miljöer.
Intervjun tar vanligtvis 1–3 timmar att genomföra. Den innehåller konkreta exempel på vardagssituationer som är typiska för personer med ADHD, vilket gör det lättare att känna igen sig i beskrivningarna.
Andra tester och verktyg
Utöver DIVA-intervjun kan en utredning inkludera flera andra tester och frågeformulär. Vilka som används varierar mellan kliniker.
ASRS
Adult ADHD Self-Report Scale
Ett självskattningsformulär utvecklat av WHO. Används ofta som screening för att identifiera ADHD-symtom.
WAIS
Wechsler Adult Intelligence Scale
Ett intelligenstest som kartlägger kognitiva styrkor och svagheter. Ingår inte alltid.
QB-test
Datorbaserat uppmärksamhetstest
Mäter uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet genom en datorövning på cirka 20 minuter.
Anhörigintervju
Intervju med närstående
Information från någon som känt dig länge, helst sedan barndomen, för att bekräfta symtomens historia.
Vad händer efter diagnos?
En ADHD-diagnos är inte ett slutmål utan början på ett stödarbete. Efter diagnosen diskuteras olika behandlingsalternativ och stödinsatser som kan hjälpa dig i vardagen.
Vanliga nästa steg
- Läkemedelsbehandling – Centralstimulantia eller andra mediciner kan hjälpa med koncentration och impulskontroll.
- Psykoedukation – Lär dig mer om ADHD och strategier för att hantera vardagen.
- KBT eller coaching – Terapi inriktad på struktur, planering och beteendeförändringar.
- Anpassningar – På arbetsplats eller i studier, t.ex. extra tid på prov eller tystare arbetsmiljö.
Viktigt att veta
Om du gör en privat utredning, tänk på att vissa regioner kan begära en bekräftande bedömning innan de påbörjar läkemedelsbehandling. Fråga din klinik om hur deras utlåtande brukar tas emot i din region.
Senast uppdaterad: 23 januari 2025
Informationen i denna artikel är sammanställd från offentliga källor och ger en allmän överblick. För personlig rådgivning, kontakta en vårdgivare.