Guide8 min läsning·

ADHD och körkort 2026: Nya regler som berör hundratusentals svenskar

Den 15 januari 2026 slopades kravet på läkarintyg för körkort vid ADHD och autism. Tidigare behövde alla med en neuropsykiatrisk diagnos genomgå en separat medicinsk bedömning — trots att 99,6 procent blev godkända. Nu bedöms personer med ADHD på exakt samma villkor som alla andra.

I den här artikeln går vi igenom vad som ändrats, vad det betyder i praktiken, varför reglerna ändrades, vad forskningen säger om ADHD och bilkörning — och hur Sverige nu förhåller sig till andra länder.

Vad har förändrats?

Sedan den 15 januari 2026 krävs inget läkarintyg för att ta körkort enbart på grund av en ADHD- eller autismdiagnos. Punkt.

Tidigare reglerades ADHD, autism och liknande tillstånd i kapitel 15 i TSFS 2010:125 — Transportstyrelsens föreskrifter om medicinska krav för körkort. Alla som hade en diagnos inom dessa områden var tvungna att skicka in ett läkarintyg utfärdat av en specialist i psykiatri eller barnpsykiatri.

Intyget skulle bedöma symtom, funktionsnedsättning, medicinering och prognos. I praktiken innebar det månaders väntan på en tid i vården, eller att betala runt 1 500 kronor till ett privat företag för ett snabbintyg via videosamtal.

Nu har ADHD och autism helt tagits bort ur de medicinska kraven. Kapitel 15 handlar numera enbart om intellektuell funktionsnedsättning. Tourettes syndrom har flyttats till kapitel 7 (neurologiska sjukdomar) och kräver fortfarande intyg.

"Det här förenklar för en stor grupp människor när de ansöker om körkortstillstånd."

— Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen

Vad gäller nu — vanliga frågor

Jag har ADHD och körkort — påverkas jag?

Nej. Ditt körkort gäller precis som vanligt. Du behöver inte skicka in några nya dokument eller göra något alls.

Om du får en ny ADHD-diagnos efter att du redan har körkort behöver du heller inte anmäla det eller skaffa något intyg.

Jag ska ta körkort — vad gäller nu?

Du bedöms på exakt samma villkor som alla andra. Det som avgör om du får körkort är kunskapsprovet och körprovet — inte din diagnos.

Du behöver inte deklarera ADHD eller autism på någon hälsodeklaration och du behöver inget läkarintyg baserat på dessa diagnoser. Det innebär också att du slipper kostnaden för privata intyg och väntetiden för intyg via den offentliga vården.

Jag tar ADHD-medicin — påverkar det?

Nej, inte i sig. ADHD-medicin som Ritalin, Concerta eller Elvanse utlöser inget intygskrav under de nya reglerna.

Däremot gäller samma regler som för all annan medicin: om din medicinering ger biverkningar som påverkar din körförmåga (till exempel kraftig trötthet), behöver du ta hänsyn till det. Det är samma ansvar som gäller för vem som helst som tar läkemedel.

Jag nekades körkort tidigare — kan jag ansöka igen?

Ja. Om du tidigare nekades körkortstillstånd enbart på grund av din ADHD- eller autismdiagnos, så finns det hindret inte längre. Du kan ansöka på nytt under de nya reglerna.

Viktigt: Om du nekades på grund av andra tillstånd — till exempel substansberoende, epilepsi eller annan psykisk sjukdom — så kvarstår de kraven under sina respektive kapitel i regelverket.

Vilka tillstånd kräver fortfarande läkarintyg?

Flera medicinska tillstånd utlöser fortfarande krav på läkarintyg vid körkortsansökan:

Intellektuell funktionsnedsättning (lindrig)
Tourettes syndrom (numera under neurologiska sjukdomar)
Epilepsi (krav på anfallsfrihet)
Synnedsättning (under viss synskärpa)
Diabetes (vid medicinering)
Substansberoende (alkohol/droger)
Hjärt-kärlsjukdom
Psykossjukdomar (schizofreni m.fl. — men alltså inte ADHD/autism)
Sömnstörningar

Varför ändrades reglerna?

99,6 procent blev godkända

Den mest talande siffran: av alla med ADHD eller autism som genomgick medicinsk bedömning fick 99,6 procent godkänt. Bara 0,4 procent nekades.

Infrastrukturminister Andreas Carlson konstaterade: "Över 99 procent får godkänt ... att ta bort den särskilda bedömningen innebär en enorm lättnad."

Transportstyrelsen slog fast att aktuell forskning inte ger något entydigt stöd för att ADHD eller autism i sig ökar olycksrisken eller försämrar körförmågan. Det är vanligtvis andra samsjukliga tillstånd som påverkar — och de regleras redan under andra kapitel.

En ohållbar situation för vården

ADHD-diagnoser har ökat dramatiskt i Sverige. Socialstyrelsen uppskattade att 10,5 procent av pojkar och 6 procent av flickor hade en ADHD-diagnos 2022 — siffror som väntas stiga till 15 respektive 11 procent.

Jonas Nilsson från Barn- och ungdomspsykiatriföreningen räknade med att det inom fem år skulle behöva utfärdas upp till 50 000 intyg. Det skulle ha belastat en redan ansträngd psykiatri med administrativt arbete som inte hade någon praktisk trafiksäkerhetseffekt.

Väntetiderna för intyg via offentlig vård nådde upp till ett år i vissa regioner. Bristen på specialister skapade också geografisk ojämlikhet — i delar av Sverige fanns det helt enkelt inga specialister att vända sig till.

En privat intygsindustri

Eftersom den offentliga vården inte hann med uppstod en privat marknad för körkortsintyg. Företag erbjöd intyg för cirka 1 500 kronor via korta videosamtal — ibland utan att ens granska patientens journaler.

Socialminister Jakob Forssmed var tydlig i sin kritik: "Man har kunnat köpa ett sådant här intyg samma dag." Han beskrev det som ett exempel på en oseriös privat vårdmarknad. Kravet hade i praktiken skapat en marknad för stämplade intyg utan reell medicinsk bedömning.

20 år av debatt

Frågan har debatterats i över 20 år. Redan 2005 motionerade riksdagsledamöter mot att hälsodeklarationen klumpade ihop ADHD med schizofreni under samma fråga. Motioner, skriftliga frågor och upprop följde — men det var först i december 2024 som regeringen gav Transportstyrelsen uppdraget att se över reglerna.

I september 2025 kom beslutet att ta bort kraven, och den 15 januari 2026 trädde de nya reglerna i kraft.

Vad säger forskningen om ADHD och bilkörning?

Äldre studier överdrev risken

Tidigare internationella studier hävdade att personer med ADHD hade 3–4 gånger högre olycksrisk. Men dessa studier baserades främst på deltagare med flera diagnoser samtidigt och inkluderade nästan bara män — vilket sannolikt överskattade effekten av ADHD i sig.

En stor metaanalys kom fram till en betydligt lägre siffra: en relativ risk på 1,36 — alltså 36 procent högre, inte 300–400 procent. När man kontrollerade för hur mycket deltagarna faktiskt körde sjönk siffran till 1,23.

Svensk simulatorstudie: ingen skillnad

En studie från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) var särskilt inflytelserik för regeländringen. 60 deltagare — 40 med ADHD och 20 utan diagnos — körde ett 25 minuter långt scenario i en körsimulator med 15 olika trafikhändelser.

Resultatet: inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällande hastighet, kollisioner, filbyten, subjektiv körförmåga eller koncentration.

"Det kan vara så att ADHD innebär ökad risk, men våra resultat talar starkt för att om en sådan skillnad existerar, är den förmodligen liten — avsevärt mindre än vad vissa tidigare uppskattningar har visat."

— Birgitta Thorslund, forskare vid VTI

Medicinering minskar risken

En stor svensk registerstudie publicerad i JAMA Psychiatry följde 17 408 vuxna med ADHD och jämförde dem med 174 080 kontrollpersoner. Studien visade en 47 procent högre olycksrisk hos män med ADHD — men också att medicinering minskade risken med upp till 58 procent.

Forskarna uppskattade att 41–49 procent av olyckorna bland manliga ADHD-patienter hade kunnat undvikas med kontinuerlig medicinering. Det talar i så fall snarare för tillgång till behandling än för intygskrav.

Hur ser det ut i andra länder?

Sveriges tidigare regler var bland de striktaste i Europa när det gällde ADHD specifikt. Så ser det ut i några andra länder:

Storbritannien

Du behöver bara meddela DVLA (trafikmyndigheten) om din ADHD eller medicinering faktiskt påverkar din körförmåga. Om den inte gör det behöver du inte anmäla något alls. Systemet är funktionsbaserat, inte diagnosbaserat.

Norge

Personer med ADHD utan samtidig uppförandestörning uppfyller vanligtvis hälsokraven. En läkare gör en bedömning, och vid godkännande utfärdas intyg för två år initialt, därefter normalt körkort.

Nederländerna

ADHD ska deklareras på en hälsodeklaration. Den som tar ADHD-medicin måste bära med sig ett läkarintyg vid bilkörning, eftersom centralstimulantia omfattas av Opiumlagen.

EU-nivå

Det finns inga enhetliga EU-riktlinjer för bedömning av neuropsykiatriska tillstånd vid körkort. EU:s körkortsdirektiv sätter minimikrav, men det råder stora skillnader mellan medlemsländerna.

Koppling till avdiagnostisering

En mindre uppmärksammad aspekt av de gamla reglerna var deras koppling till fenomenet avdiagnostisering — att personer aktivt söker sig för att få sin ADHD-diagnos borttagen.

Enligt Psykologtidningen (2021) tar Uppsala Akademiska sjukhus emot förfrågningar om avdiagnostisering varje månad, och fenomenet finns i alla regioner. En av anledningarna är att diagnosen kan hindra vissa utbildnings- och yrkesvägar.

Men kanske viktigare: Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention, lyfte att de gamla körkortskraven avskräckte vissa personer från att söka ADHD-diagnos överhuvudtaget — och därmed från att få tillgång till stöd och behandling de behövde.

"Vi har länge kämpat för att en hel grupp inte ska diskrimineras på det här sättet."

— Eric Donell, ordförande Riksförbundet Attention

De nya reglerna undanröjer ett av de konkreta hindren som förknippades med att ha en ADHD-diagnos.

Sammanfattning

Här är det viktigaste att ta med sig:

Sedan 15 januari 2026 krävs inget läkarintyg för körkort enbart på grund av ADHD eller autism.
Har du redan körkort? Inget förändras — ditt körkort gäller som vanligt.
Ska du ta körkort? Du bedöms på samma villkor som alla andra. Kunskapsprov och körprov avgör.
Tar du ADHD-medicin? Det utlöser inget intygskrav i sig.
Nekades du tidigare? Du kan ansöka igen om hindret enbart var din ADHD/autism-diagnos.
Regeländringen baserades på att 99,6 procent redan blev godkända, att forskningen inte stödjer att ADHD i sig försämrar körförmågan, och att kravet belastade vården utan nytta.
Andra medicinska tillstånd (epilepsi, substansberoende, synnedsättning m.fl.) kräver fortfarande läkarintyg.

Publicerad: 7 mars 2026

Den här artikeln är framtagen i informationssyfte och utgör inte medicinsk eller juridisk rådgivning. Vid frågor om din specifika situation, vänd dig till Transportstyrelsen eller din vårdgivare. Informationen baseras på källor tillgängliga i mars 2026 och kan komma att uppdateras om regelverket förändras.

Jämför kliniker som håller måttet

Se priser, betyg och vad som ingår hos Sveriges privata ADHD-kliniker — och undvik de som inte lever upp till kraven.

Jämför kliniker